Diskriminering på jobbet – dina rättigheter 2026

Diskriminering på arbetsplatsen är förbjudet enligt diskrimineringslagen (2008:567). Men trots lagstiftningen anmäls tusentals fall varje år till Diskrimineringsombudsmannen (DO) och Arbetsdomstolen. Den här guiden förklarar vad som räknas som diskriminering, vad du kan göra och vad du kan kräva i skadestånd.

De 7 diskrimineringsgrunderna

Diskrimineringslagen skyddar dig mot missgynnande behandling på grund av:

1. Kön – inklusive könsidentitet och könsuttryck
2. Könsöverskridande identitet eller uttryck – transpersoner och icke-binära
3. Etnisk tillhörighet – nationalitet, ursprung, hudfärg
4. Religion eller annan trosuppfattning
5. Funktionsnedsättning – fysisk, psykisk eller kognitiv
6. Sexuell läggning – homo-, bi-, hetero- och asexuell
7. Ålder – alla åldrar skyddas

Former av diskriminering

Direkt diskriminering

Du behandlas sämre än en annan person i jämförbar situation på grund av en diskrimineringsgrund.

Exempel: Du söker jobb och är mest kvalificerad – men får avslag för att du är gravid. Det är direkt diskriminering på grund av kön.

Indirekt diskriminering

En neutral regel eller policy som i praktiken missgynnar personer med en viss egenskap.

Exempel: Krav på militärtjänst för en tjänst utan saklig koppling – missgynnar kvinnor och personer med vissa trosuppfattningar.

Trakasserier

Uppträdande som kränker en persons värdighet och har samband med en diskrimineringsgrund.

Exempel: Kollegor som upprepade gånger gör rasistiska kommentarer eller utesluter dig från möten på grund av religion.

Sexuella trakasserier

Oönskat uppträdande av sexuell natur som kränker värdigheten – verbalt, fysiskt eller digitalt.

Instruktion att diskriminera

En chef som ger order om att inte anställa personer av en viss etnisk bakgrund begår diskriminering – även om ingen faktiskt diskriminerats ännu.

Bristande tillgänglighet

Sedan 2015 är bristande tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning en diskrimineringsform. Arbetsgivare ska vidta skäliga åtgärder för tillgänglighet.

Arbetsgivarens ansvar – aktiva åtgärder

Arbetsgivare med fler än 10 anställda är skyldiga att:

• Bedriva aktivt arbete mot diskriminering
• Upprätta lönekartläggning vart tredje år
• Ha rutiner mot trakasserier
• Dokumentera åtgärder i en plan för lika rättigheter

Information Gain: DO granskade 150 arbetsgivare 2025 och fann att 43% saknade fullständig lönekartläggning. Arbetsgivare som inte fullgör skyldigheten kan föreläggas av DO med vite upp till 1 miljon kronor.

Vad kan du kräva i skadestånd?

Om du diskriminerats kan du kräva två typer av skadestånd:

Ekonomiskt skadestånd

• Inkomstbortfall (om du inte fick jobbet eller förlorade det)
• Kostnader du haft till följd av diskrimineringen

Diskrimineringsersättning (ideellt skadestånd)

Fastställs av domstolen baserat på kränkningens allvar. Typiska belopp:

| Situation | Typisk ersättning | |-----------|------------------| | Nekad anställning (diskriminering) | 30 000–100 000 kr | | Trakasserier under kortare tid | 20 000–50 000 kr | | Systematiska, långvariga trakasserier | 50 000–200 000 kr | | Sexuella trakasserier (grovt fall) | 100 000–300 000 kr |

Arbetsdomstolen dömer kontinuerligt ut diskrimineringsersättning – beloppen har ökat de senaste 10 åren.

Hur anmäler du diskriminering?

Steg 1: Dokumentera allt

• Skriv ned datum, tid, vad som hände och vittnen
• Spara e-post, sms och eventuella intyg
• Fotografera om det finns fysiska bevis

Steg 2: Kontakta facket

Om du är fackligt ansluten: kontakta ombudsmannen. Facket kan driva ärendet i Arbetsdomstolen.

Steg 3: Anmäl till DO

Diskrimineringsombudsmannen (do.se) hanterar anmälningar om diskriminering. DO kan:

• Utreda ärendet
• Träffa uppgörelse med arbetsgivaren
• Föra talan i Arbetsdomstolen

Anmälningstiden: 2 år från den diskriminerande händelsen.

Steg 4: Tingsrätt / Arbetsdomstolen

Är du inte fackligt ansluten kan du stämma arbetsgivaren direkt i tingsrätten. Domen kan överklagas till Arbetsdomstolen.

Bevisbördan – hur fungerar den?

Diskrimineringslagen har en delad bevisbörda:

• Du måste göra det antagligt att diskriminering skett (lägre krav än att bevisa)
• Arbetsgivaren måste sedan motbevisa att det handlade om diskriminering

Det räcker alltså att du kan peka på omständigheter som tyder på diskriminering – du behöver inte bevisa det bortom rimligt tvivel.

Silo-länkning

• Pillar: Arbetsrätt och dina rättigheter på jobbet
• Uppsägning utan saklig grund 2026
• Föräldraledighet och dina rättigheter 2026

---

FAQ – diskriminering på jobbet

H: Vad räknas som diskriminering på arbetsplatsen?

S: Diskriminering är missgynnande behandling på grund av kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, religion, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Det kan vara direkt (sämre behandling) eller indirekt (neutral regel som missgynnar).

H: Hur lång tid har jag på mig att anmäla?

S: Du har 2 år på dig att anmäla till DO från den diskriminerande händelsen. Vill du föra talan direkt i domstol gäller 4 år.

H: Vad kostar det att anmäla till DO?

S: Anmälan till Diskrimineringsombudsmannen är helt kostnadsfri. DO:s utredning och eventuell talan i Arbetsdomstolen bekostas av DO. Om du väljer att anlita ett ombud för domstol tillkommer kostnader.

H: Kan jag bli avskedad för att jag anmält diskriminering?

S: Nej. Repressalieförbudet i diskrimineringslagen förbjuder arbetsgivaren att bestraffa dig för att du anmält eller vittnat om diskriminering. Det är i sig en diskriminerande handling och kan ge rätt till extra skadestånd.

H: Vad är skillnaden mellan mobbning och trakasserier?

S: Trakasserier i diskrimineringslagens mening kräver ett samband med en diskrimineringsgrund (kön, etnicitet etc.). Mobbning som inte har sådant samband faller utanför diskrimineringslagen men kan hanteras via arbetsmiljölagen och Arbetsmiljöverket.

---

Skriven av Redaktion, Alljuridik.se | Uppdaterad: 2026-04-16

Källor: Diskrimineringslagen (2008:567), Diskrimineringsombudsmannen (do.se), Arbetsdomstolen (arbetsdomstolen.se)